Gubben Frost på besök i höstträdgården...

Nu är det inte längre någon tvekan om att vintern är på väg.

Gubben frost har varit på besök och gjort ett grundligt arbete i vår trädgård.

Allt är vitt och i morgonsolens strålar ser det ut som om naturen smyckats med diamanter.

Frostkantad Hasselört vilar under täcke av Funkia...

även ogräs pryder sin plats i trädgården...

Klematisen är vacker året om...

Vinterförberedelser...

Utanför köksfönstret ser jag ekorren som energiskt samlar ekollon till sitt vinterföråd.

En skata kommer för nära gömstället och det blir en liten fajt i trädet som ekorren går segrande ur och skatan får flyga iväg med näbben tom.

Kan inte låta bli att dra en parallell till helgens Ullaredsresa...

Jag åker dit glad i hågen för att förbereda mig och familjen för vintern. I första hand är det varma ytterkläder så som jackor, termobyxor, mössor och vantar som ska inhandlas. På barnavdelningen är det fullt av folk och stor trängsel, alla drar i plaggen och vill komma fram. Har du väl lyckats ta dig fram till det ställ du ska, får du vara snabb med att rycka plaggen i säkerhet för andra giriga fingrar och du är inte säker förren plagget ligger i kundvagnen...

Jag var storartad som "ekorre" :-)

När man är på en plats som Ullared är det ju svårt att inte komma hem med annat en det som står på listan!

2 av mina favorit fynd blev förvaringslösningar. Det ska vara ordning och reda i vinterboet!

En kul tidsskriftsamlare...

och en söt tunna för diskmedel som pryder sin plats på fönsterbrädan.

Sommarminnen...

Sitter och tittar igenom bilder från semestern och sommaren som gått. Fastnar vid några av bilderna som väcker känslor, griper tag och ger ett sug i magen efter mer.
Alla familjer har säkert sina favoritplatser som man återvänder till eller har en önskan om att besöka igen, små Smultronställen.

Vår familj har hittat en liten pärla i den svenska fjällvärlden, den lilla byn Lofsdalen i vackra Härjedalen.

Jag var tveksam första sommaren vi skulle åka dit, 70 mil i bil med 2 barn 4 och 6 år gamla. Men resan gick bra, många stopp med toalettbesök och täta fikapauser blev det, men resan var värd sin tid.

Barnens absoluta favoritställe blev en flat sten vid Lofssjöns västra sida. För att komma dit måste man gå genom Trollskogen, en barnanpassad vandring på ca 1km. Stenen döpte barnen till Paradiset och ett besök i Paradiset är obligatoriskt varje gång vi är i krokarna.

Ingången till Trollskogen vaktas av små stentroll och håller man ögonen öppna så finns det många av dem!

Trots många resor finns det fortfarande nya saker att upptäcka, nya platser runt Lofsdalen att besöka och ta till sitt hjärta.

Naturen är varierande och vacker, levande och rogivande. Du tar dagen som den kommer, det finns inga måsten och ibland kan det kännas som tiden står still.

Vi har sagt adjö till Lofsdalen för den här gången, men upplevelserna bär vi med oss i hjärta och själ.

På återseende

vem sover var?

Häromdagen när jag stod och vek tvätt, ja i det här hushållet är det oftast jag som sköter sysslor som att städa, diska och att tvätta (vi kan säga att jag är lite av en lyxhustru utan hemhjälp), och så gjorde jag även denna dag! Det såg ut såhär över sängen och när jag stod där i godan ro och la P´s boxershorts i en prydlig hög la jag märke till en sak. Det krävs inte direkt en raketforskare för att lista ut vem som sover på vilken sida av sängen...



Så nu är min fråga, är det såhär uppenbart även hos andra par??

Och ja, självklart var även limpan med för att hålla sällskap och inspektera att allt gick rätt till! Han fyller förövrigt 9 månader idag, så till kvällen blir det lite lyx då han ska få blötmat som huvudrätt istället för knaprisar:)

det var en gång...

...en entrétrappa!


Trappan va ranglig och sliten, och hade verkligen sett sina bästa dagar! Den tillförde inte längre den nytta som en entrétrapp ska göra.. Så på, passande nog, kristihimmelfärdshelgen revs den för att få sin sista vila!(Kremeringen skedde hemma hos svärfar - men det är en annan historia)



Men ett hus utan en entrétrapp känner sig, som ni säkert vet- "bar, naken, rädd och exposed”. ;)



Så snart började en ny fin trapp ta form...



Och i takt med att trappen började bli färdig, trängdes molnen undan och vårsolen lade sina välsignande strålar över oss och över vår nya fina entrétrappa!

Så snipp snapp slut... så va sagan... hrm, pausad över sommaren och återkommer till hösten med nya spännande uppgifter!

För den här renoverings-sagan kommer nog aldrig att ta slut! :)

min Trädgård - en Brädgård del 2

Altanbygget skrider framåt...

Här är snart hela golvet lagt, men de små detaljerna gör att det tar lite extra tid...

Nu är det bara planket och porten som ska leda in till trädgårdens baksida som saknas. När det är på plats står 2 stycken piprankor i kruka och väntar på att få komma i jorden på sin permanenta växtplats.

Fortsättning följer...

Så mycket men ändå så lite...

är det som händer här hemma just nu.
Tja vad ska man säga, många projekt igång samtidigt och tiden räcker liksom inte riktigt till. Just nu lever vi efter mottot att lite är bättre än inget.
Altanbygget på framsidan skrider låååångsamt framåt, men dock framåt..

Vi fick nya grannar i våras och igår tog maken ett gemensamt krafttag tillsammans med gubben i huset brevid och kapade av det lutande skeva 3-metersplanket mellan våra tomter till en laglig höjd av 180cm.

Själv hittade jag en övergiven pion i kruka som lyckats överleva vintern ensam och bortglömd i en undanskymd vrå. Den såg lite risig ut, men jag hittade en lämplig växtplats i trädgården och grävde ner den. Nu får tiden utvisa om den överlever eller inte.

Andra projekt på gång är bla en ny hage till kaninerna, ny entré från gatan (sten är inköpt och utlagd på prov, saknas 5st plattor), ev. sätter vi upp ett insynsskydd på altanen på baksidan (när planket var kapat fick vi en helt annan utsikt, eller snarare insyn), jag planerar för en ny liten uteplats med skuggplantering bakom carporten. Tar en och annan tur i trädgården för att se vilka höstperenner som behöver delas och flyttas till våren och grubblar lite över hur köksträdgården ska utformas...

Som ni ser finns det mycket att fundera över och det gör man bäst i hela familjens nya favorit.... HÄNGMATTAN.

ÖNSAKAR ER ALLA EN SKÖN SOMMAR!

En känga av grannen...

Ibland kan det behövas en spark i ändan för att komma vidare och denna gången var det grannen som sparkade till ordentligt =)

Grannen hade beställt ett stort lass jord till sin trädgård och när de tagit hand om den jorden de behövde fanns det ett enormt berg av härlig mylla kvar där de planerade att ha sin nya rabatt.
De hade inget annat att göra än att traska gatan runt och be om hjälp för att bli av med överskottsjorden.

Vår uppmurade "blomlåda" har de senaste året varit full med sten i varierande storlekar, trallvirke med spik i och har under våren även invaderats av stora ogräs. Dags att tömma den alltså.
Maken tog sig an virket och jag satte igång att köra skottkärran full med sten och lassa av den där det var tänkt att den skulle ligga från början...

Resultatet blev såhär...

När "blomlådan" var tömd och allt ogräs uppgrävt var det dags att reducera grannens jordberg.

15 skottkärror jord senare.

Vad som kommer att planteras i "lådan" är under planeringsstadiet, så fortsättning följer...

En evig kamp!

Ja, nu har kriget startat... fast till skillnad från i Pearl Harbor så kommer anfallen underifrån. Upp genom asfalten, i gräsmattan, genom stenar och i rabatterna. Gulingarna har gått till attack!



Men jag är inte sen att gå till motattack, trots att det är en evig kamp som jag inte kommer kunna vinna utan frostens hjälp under senhösten. Men skam den som ger sig...



Under fyra timmar kämpar jag, och det är med brända axlar, ömmande händer och såriga knän som jag ger upp kampen för denna gång.



Nu råder det vapenvila för några dagar. Men snart är dom där igen, gulingarna, i varje spricka och vrå som de kan komma åt... en evig kamp!

Uppåt väggarna, ett lyft för hela tvättstugan!

När vi flyttade in i vårt nybyggda hus för ca 5 år sedan dök det upp oväntade problem, ett av dem var hallen. Liten, innehållande 4 dörrar fördelade på lika många väggar, ett el-skåp och ett fönster som praktiskt taget gjorde det stört omöjligt att möblera eller hänga kläder på ett vettigt sätt.
Vi provade med olika alternativ för klädförvaring men när de två garderoberna vi ställt in tog över och skrämde både familj och gäster på flykten fick det vara nog.
Familjens ytterkläder, skor och ryggsäckar förvisades till tvättstugan och kvar i hallen lämnades endast plats för gästers kläder.

En mer välkomnande hall, javisst, men problemen med klädförvaringen var inte löst utan hade bara flyttat vidare till nästa rum...

Väskor och skor som ställdes på golvet och barnens jackor som slängdes på hög ovanpå (trots att krokar för ytterkläder fanns i deras nivå).
Svårt att hålla rent och varje gång dammsugaren skulle fram fick vi bära ut allt och lägga i en hög på hallgolvet tills det var färdigstädat och dags att bära allt tillbaka igen...

Lösningen blev enkel, 2 krokar på väggen med plats för både ryggsäck och cykelhjälm, att slänga ytterkläderna direkt på golvet blev mindre attraktivt när inte ryggsäckarna låg under.

Tänk att 2 krokar på väggen kan göra underverk.... (att vinterkläderna plockades undan och stuvades in i förrådet gjorde nog sitt till också ;-) )

samarbete?

På vår tomt stod ett skjul, ett hemsnickrat ruckel som verkligen sett sina bästa dagar... den hade överlevt vinterns (ovanligt tjocka och tunga) snötäcke och stormbyarna som ibland drar runt knuten. Men förra ett par helger sen var det dags, det skulle väck!!



Och nog jobbar(?) vi bra ihop jag och mina käraste! :)



En annan som gärna är med och ser till att allting bli rätt och riktigt gjort är vår lilla limpa. Även kallad Frode, vår 6 månaders bebis!



Nu är nästa projekt att bygga ny entrétrappa!

På återseende... / L

Älska dina växter och du får kärlek tillbaka...

Inredning ute

Har på senare år upptäckt en ny sida hos mig själv - nämligen att jag tycker om att "påta" i trädgården! Kan riktigt längta efter att få gå ut och gräva i jorden, flytta och plantera nytt. Bli irriterad på mördarsniglarnas framfart och rådjurens glupskhet. Prova vad som trivs var, hitta växter som matchar eller kompletterar varandra för att skapa en vacker harmoni. Kan t o m tycka att det är riktigt avkopplande att rensa ogräs, en ljummen sommarkväll när barnen lagt sig och koltrasten fortfarande är uppe och pratar. Att skapa en trädgård är ju inredning och design fast ute (heter det utredning då eller???)

Varje vår planerar jag för något nytt projekt i trädgården, som oftast inte blir alls som jag tänkt mig från början. Här har projekt "flytta häcken som växer runt altanen" börjat, och plantorna är precis uppgrävda. Sonen var naturligtvis med och transporterade jord men sin traktor....


Plattor och stenar har flyttats fram och tillbaka otalig gånger innan jag bestämde mig för hur jag ville ha dem, men till slut var jag nöjd! Periodvis stod jag i ett fönster på vår övervåning och dirigerade sambon som flyttade stenarna där nere - man fick ju så mycket bättre överblick därifrån..... (Behöver väl knappast nämna att jag INTE var särskilt populär just då) Slutresultatet blev i alla fall lite mjukare linjer än den klassiskt kvadratiska altanen, och även sambon erkände att det trots allt varit värt besväret......

Härlig lavendel som blommar och doftar nästan hela sommaren

Årets projekt är att försöka få ordning på den halva kvadratmeter damm som finns i trädgården men som hittills mest varit ett illaluktande tillhåll för ett par grodor..... Fortsättning följer!

min Trädgård - en Brädgård

Det som göms i snö kommer fram i tö...

Det påbörjade, men dock inte avslutade altanprojektet vi startade i höstas, lät sig göra påmint när snön dragit sig tillbaka.
Gammalt trallvirke med utstående spik i och nytt virke till den tänkta tillbyggnaden av altanen kom i dagern och vi önskade nästan att snön åter skulle skapa drivor runt vårt hus.

Men så en dag kom våren med besked och byggivern slog till!

Målet var att altanen skulle vara klar till 1:a Maj, men... Idag är det mesta av grundstommen på plats och för att skynda långsamt är vår målgång framflyttad lagom till semestern......

2 barn senare...

..är de vackra tandborstmuggarna i frostat glas ett minne blott och de har ersatts av inte fullt så snygga, men än dock praktiska piffigt färgglada IKEA-muggar i plast.

att starta projekt...

Ja, att starta projekt är vi bra på, jag och min sambo, men att avsluta dem är inte riktigt vår starka sida. Sedan vi köpte vårt fina hus på landet har projekten avlöst varandra, men få har slutförts:)

I vad som förut var ett trångt lekrum med inbyggda garderober skapade vi vår lilla men ack så mysiga matsal. Väggar togs bort, garderober revs ut, tak målades och väggar tapetserades.


Tacka vet jag IKEA! Från att ha varit tråkiga garderober som tog mycket osynligt utrymme kunde vi skapa en kanonfin avlastningsyta och smartare förvaring.


Det var inte lätt, men efter många om och men lyckades jag få min sambo till att knacka fram den gamla murstocken, den målades vit vit vit och är nu en läcker detalj mot de annars kala väggarna.



Kortet är taget runt jul och det färdiga resultatet ser än idag ut såhär, om man bortser från flyttkaoset i dörröppningen, och vi är jättenöjda! MEN... finn ett fel, eller snarare 6 fel. Var är knopparna på luckor och skåp?? Jag återkommer när den gåtan lösts.



Tack för att du tittade!

Vita drömmar...

Sitter och klickar mig runt bland bloggar som alla visar upp dessa vackra vita hem, suckar och trånar.
Jag väcks av ett brak från övervåningen och inser att Drömmen om det vita hemmet är och förblir en dröm.
Tittar upp och ser tvätten som hänger på tork i vardagsrummet och den stora dammängeln som dragit sig tillbaka i hörnet under trappan.
På små ytor blir familjekaoset väl synligt och även om det vita hemmet ligger högt på önskelistan så är ändå en stor, rymlig och välorganiserad tvättstuga nr 1...

Men som Kajsa sa -man tager vad man haver, vilket ur inrednings/organisationsynpunkt får översättas med -Man får göra det bästa av det man har!